Lost and delirious, Léa Pool, 2001

1 2 3 4 5

Lost and delirious är en flatfilmsfavorit här i Svedala, den fick Stockholm filmfestivals publikpris 2001 och den har visats i svt:s filmklubben. Den är tillika en av de få filmer som har fått mig, MaryAnn "stålflatan" Leeman, att hulka och snora lika mycket som Helena Bergström i Black Jack. Det är alltså en riktig snyftare:

En liten liten Mischa Barton(Mouse) fungerar som berättare i den här historian om förödande kärlek på internatskola. Hon hamnar som nykomling på skolan med två äldre tjejer, Paulie och Tori, som har ett hemligt förhållande. Till en början blir Mouse chockad, men snart vänjer hon sig och de tre rumskompisarna blir bästisar, tills den dag då kärleksförhållandet upptäcks av andra. Tori drar sig då undan för att slippa konfronteras med hennes föräldrar medan Paulie kämpar för deras kärlek. Mouse hamnar mitt emellan och blir en slags medlare samtidigt som hon har egna problem att tampas med.

Jag gillar temat med lesbisk kärlek på internatskola, särskilt nyare filmer som "reclaimar" gamla klyschor om flatiga och strama lärarinnor, porriga associationer när det gäller skoluniformer och exprimentlustan bland tjejer som är "instängda" med andra tjejer. Lost and delirous tar avstamp i samma miljö men ger ett eget avtryck. Den handlar om en så stark (och destruktiv) kärlek att det är omöjligt att inte bli berörd. Dock kan jag ha svårt för de metaforiska inslagen då Mouse blir trädgårdsmästare och Paulie örnskötare, men det goda väger ändå över.

4 blänkande pärlor till Lost and delirious för känslostormar, trevliga kärlekscener och inte minst för internatskolemiljön.

PS. om man spinner vidare på "liten liten Mischa Barton" så kan man även finna Keira Knigthly som liten i TV-filmen A village affair DS.